När jag idag åkte rollercoaster med Nanometer och hennes alldeles nya körkort så hände något märkligt.
Markarbetare, sådär runt en 50, smilade läskigt mot oss. Eftersom vi åkte tillbaks samma väg igen bara 5 minuter senare så fick vi precis samma behandling igen, bara väldigt mycket mer flirtigt, nu vinkade dom och hade sig dessutom. Det var lite scary. Men jag och Anna, vi, sega som vanligt... Vi satt som två fågelholkar och log lika mycket tillbaka och vinkade lite tafatt.
Mkt märkligt. Äldre män i konstiga rosa mössor eller gråblonda kalufser på huvet är i vanliga fall inte vår stil så vitt jag vet. Men visst, man ska aldrig säga aldrig.
1 kommentar:
Vi är änna söta fågelhålkar. Det må jag säga.
Det är det som gör oss så charmiga - eller outhärdliga...
Fast, jag håller fast vid charmiga.
Alla andra är stupida!
Rosa mössan var klart hetast...
Skicka en kommentar