Bulgarien
11/7
Så var det dags. Att flyga till platser jag inte varit förr har jag varit med om ett par gånger nu men detta är första gången jag gör det på egen hand. Klockan var runt 3 och regnet börjad
e lugna sig när jag blev avsläppt på Säve flygplats. Sprang igenom det sista duggandet och rätt in i kön. Lite lätt bekymrad över vad som ska visas när ringde jag mamma för vägledning - biljett och möjligen passet var det viktigaste. Jaha. Väl framme vid disken hos den trevlige mannen lämnade jag fram min specialbiljett. En cockpitplats var serverad åt fröken, jo det blir så om man råkar känna rätt personer. Mannen bakom disken var förvirrad men väldigt impad över detta. Efter viss överläggning hamnade jag ändå i kön till passkontrollen. Av någon underlig anledning alltid lika nervöst, fast värst är ändå metalldetektorkontrollen! Stel som en vandrande pinne tog jag mig igenom de två väggarna som möjligen kunde hitta en undangömd nagelsax eller ännu värre en nagelfil! (tjejer är mest utsatta eller?) . Klarade mig igenom fint! Sen var det bara till att vänta. Och vänta. Och vänta. Med några få svenska kronor köpte jag mig en sandwich och en cocacola. En timme försent satt jag i vilket fall på planet. Kom undan cockpitplatsen (ja, så kul är det inte efter ett par gånger) och placerades i kabinen precis lagom vid en tv. Skönt. Så var det bara att dega för ett tag.
Få timmar senare stog jag på bulgarisk mark. Dags för passkontroll igen. Myllrade av bleka resenärer som väntade på sin tur. Skickade ett mess till Fille och Josse för att försöka få kontakt. Och vilken lycka, de stog bara en liten bit bakom mig! Tillsammans gick vi med valpögon förbi den allvarlige passvakten och hoppades att alla väskor fanns med till landet.
Efter många om och men kom jag med rätt buss till mitt hotell. Jag bodde på Royal central medan Fille och Josse huserade på hotell Ballaton. Lobbyn hade kunnat höra till en bo
rdell i sitt rosaröda sken men var faktiskt ganska fin. Rummet däremot luktade fukt och urk. Aircondition fanns det i varjefall så några sömnlösa nätter kunde jag nog komma undan. Om man bortser från jätteklubben på andra sidan gatan som spelade trancemusik dygnet runt...
Klockan var nu runt elva och magen kurrade efter mat. Efter en del klurande hittade mina två medresenärer mig och mitt hotell så att vi alla kunde gå ut och möta vårt hem en vecka framåt!
Vi började med maten. En bit ner på Flowerstreet fann vi den italienska restaurangen Felice. Pizza verkade vara det säkraste kortet och är man hungrig ska man inte chansa har jag lärt mig! Nyfikna på nattlivet strosade vi runt en stund, ganska snabbt hittade två ryssar oss. En av dem stirrade sig blind på mig under större delen av tiden vi spenderade med dom medan den andra underhöll de två andra damerna. Tråkigt nog var engelskan svår för min nye beundrare men kompisen var schysst nog att översätta hans komplimanger, till exempel - your smile is like an sunrise! eehm.. Whatever! På baren Viking drack vi våra första drinkar, jag fick i mig en något stark piña colada, uh!
Off we went och med varsin bacardi försökte vi hitta till HC andersen. På vägen dit såg vi en fröken försöka smeka upp en kille i våran ålder på andra sidan gatan - ögon stora som tefat? - nåväl, han tog inte emot erbjudandet men tack vare våra förvånade blickar hittade de oss istället. Det visade sig att de kom i från Danmark, spelade fotboll på hög nivå och var prec
is i vår ålder. Mark och något hette dom. Vi gjorde dem följe till mcdonalds. Vi strövade ner mot havet och kom på att vi skulle bada. Medan jag funderade på stora hajar som med all säkerhet skulle äta upp mig så lovade mark att rädda mig om något började äta på mitt ben - jamen då var väl allt lugnt... eller? Blev slutligen i buren och islängd. Schysst. Fillon och jojs hamnde i plurret dom med och där i stod vi och huttrade ett tag.
Efter att ha fått dusha varmt och satt på oss nya kläder hamnade vi ute på stan igen. Den andra dansken stannade hemma eftersom hans förkylning tog knäcken på honom men mark följde tappert med oss damer. Träffade på en hallick som vi av någon anledning misstog för en tysk turist... Blev bjudna på drinkar av ett par trevliga göteborgare och lagom till solen började gå upp gick vi hem. Vid en halv sju låg jag i min säng, solen sken bakom gardinerna och trancemusiken hade dött ut. Sov som en sten!
12/7
Runt 09.00 vaknade jag upp i mitt för stunden iskalla rum. Halsen kändes som om någon rivit runt med ett sandpapper, hostan ville inte ge upp, huvudet kändes ihopknycklat, näsan
ville inte andas, och febern nådde nya höjder. Urk helt enkelt.
Tog mig ner till hotellets restaurang för att äta frukost. Hittade mjölk och chokladflingor vilket brukar passa mig alldeles utmärkt, fast framförallt om inte mjölken är tjock och flingorna smakar allt annat än choklad. Hittade tillslut Fille och josse. Krongligt värre när man inte känner till staden. Hittade ett par tomma solstolar där vi i lugn och ro kunde fundera över dagens evenemang. På vägen till deras hotell köpte vi färsk frukt, hallon, vattenmelon och körsbär i plastglas. Gottis! Poolen såg inbjudande ut när man kände sig som en uppsvullen svettig boll så i for vi. Vi fick tag i både en boll och en
madrass vilket genast väckte upp de små liven inom oss. De andra hotellgästerna fick snarast uppleva tre 18åringar förvandlas till 8åringar igen. Vi imponerade med våra kullerbyttor, snurrar i luften, volter, och kanonkulor. Vi besteg en hal platå genom lite samarbete och Felicia förvandlades till en säl...
Efter att ha vilat oss och bytt om något så hyrde vi en av de många cykelbilarna. Spännande minst sagt. Vi kollade upp våra shoppingmöjligheter. Mitt inne i virrvaret lyckades en partyraggare hitta oss. Det visade sig att han hörde till Grabbarna Bus och scandinavian partycrew. Hans charm fick oss att köpa biljetter till alla tre festerna veckan hade att
erbjuda. Beachparty, Ladies night och Foamparty. Dagens lunch gick till McDonalds och deras Royal cheese för min del. Jag lyckades hitta ett par sköna surfershorts lagom tills vi gick hem för att göra oss i ordning inför kvällen.
Restaurangen La Perla fick vi höra skulle vara bra. Det var minst sagt meckigt att hitta dit och när vi väl kom fram var det fullt ös... hm, man ska kanske satsa på att äta tidigare? Två drinkar, en tonfisksallad och ett par köttbitar senare tog vi oss därifrån. Tröttheten tog snabbt över och det blev en tidig kväll vilket var riktigt skönt för en som gick runt med en världsförkylning.
13/7
Vaknade först vid halv tio vilket var skönt. Även idag var det freezing inne på r
ummet. Inte mådde varken hals, huvud eller näsa nåt bättre heller för den delen. Fick kämpa mig fram till de andras hotell. Väl där bestämde vi oss för att hyra en elbil. Körde helt enkelt på sightseeing. Med livet som insats tog vi oss i vilket fall runt. Felicia lekte racingförare och dängde rätt in i en stillastående lastbil hehe. Nåväl, jag ska inte säga nåt, jag vågade knappt röra pedalen. Köpte frukt igen för att kompensera den uteblivna frukosten. Vi vandrade runt på stan en stund för att sedan återvända till poolområdet på Ballaton.
För att orka med kvällen events tog vi oss en stödvila på rummet, jag hamnade nere på den rosa luftmadrassen på golvet. Eftersom deras minirum saknade aircondition vaknade vi alla med en viss febrig känsla. De tre små svettiga grisarna flög rätt och slätt ner i poolen igen. Josefin fi
ck läsa om Graaf och hennes förhållande med Jorma för oss innan det var dags för att bege sig till mitt, något svalare, hotellrum. Här höll vi till när det var för varmt för att sminka sig någon annanstans.

Eftersom det var beachparty på schemat var en hawaiikrans nödvändig! Vi blev serverade mat och tveksamma blå drinkar i plastglas och så stod vi där handfallna och hade ingen stans att ta vägen. Det var då min arm blev uppfångad av en stor kille som erbjöd oss att stå vid samma bord som han och hans kompis. Visst, självklart! Så hade vi då hittat Nicklasarna. Yepp, båda hette nicklas, var runt 30 snåret, spelade am
erikans fotboll, var ursrungligen skåningar, visste inte alls varför de valde att åka till
Bulgarien - speciellt inte efter att de insett att stället är packat med ungdomar. Vi hade riktigt trevligt ihop och samtalet rullade på. Champagnen flödade tillsammans med blå, plastglasdrinkar. Fillon hittade idioten - mer behöver inte sägas.
Efter ett tag blev vi alla eskorterade till klubben Orange. Här lyckades jag lämnas ensam uppe på podiumet - shit också. Enda sättet att bli hittad igen insåg jag var att stå kvar. Ett rumpshake för mkt senare hittade jag Josse och luften utanför. "David
Beckham" siktades och snart hittade vi någon att prata med en stund. Jag hade "Britneyseyes" vilket automatiskt gjorde Josse till e
n microfon och en fotboll. Hon skulle ju hur som hellst vara en väldigt söt microfon eller fotboll även om jag tvekar på att microfriss skulle passa henne...
För att trösta våra trötta fötter lyxade vi till det och åkte taxi hem. Gött!
Sov lika sött som alltid.
14/8
Någonstans långt borta hördes en nyckel gå in i en dörr... Ett dörrhandtag åkte ner och i mitt stilla sinne insåg jag att samma dörrhandtag befann sig bara 2 meter ifrån min säng. Yr
vaken vrider jag mig om och ser en vilsen tant i vita kläder och rufsigt hår titta på mig genom dörrspringan. I samma sekund mumlade hon något jag antar var förlåt och drämde igen dörren. Till min lycka insåg jag att kylan och febern gjort sitt för att jag skulle ligga under så mycket täcke som möjligt - phu! Tråkigt nog befann sig huvudet mitt i samma tunga läge som förut och allt var precis lika olidligt som innan. Till min fasa insåg jag att vattnet i kylskåpet hade frusit till is under nattens gång vilket bara förvärrade mitt redan dåliga humör.
Strövade iväg till Ballaton för våra dagliga poolbesök. Idag var inte sämre. Det visade sig att vi hade hittat kompisar som hemskt gärna betygsatte våra allt annat än graciösa vattentrix. Tröttheten tog snabbt över så det stekheta rummet fick agera sovsäck. Idag sov vi länge, länge. Kurrande magar väckte oss och vi hamnade ganska fort på en restaurang där vi inte varit förr. Till min lycka fanns det Rökt lax toast på menyn. Vi fick vänta länge på våra smörgåsar vilket fick snålvattnet att röra på sig om möjligt ännu snabbare. Toasten var precis så god som jag hoppades - yummi! Fröknarnas clubsandwiches var dessvärre något av en besvikelse.
Nästa steg var shopping. Fröken kröken hittade ett sött linne medan de andra införskaffade sig chicka skor. Ikväll var det ladies night på schemat vilket innebar vissa klädeskrav ansåg vi. Väl hemma i
mitt något svalare rum fixade vi oss iordning inför kvällen.
Väl vid Grabbarna Bus drinkade vi lite medan vi väntade på att bli eskorterade till Orange. Här blev killarna inskickade till en utomhusbar medan vi tjejer bjöds på champagne av pojkar utan tröjjor. Mycket oanständigt... Vi fick också äran att se manliga crewmembers strippa framme på podiumet - ehum. När det väl var dags för att ge grabbarna tillträdelse in till klubben och oss tjejer var vi redan uppe i varv. Natten flöt på som tidigare kvällar ända tills jag insåg att jag var grymt hungrig. Vi hittade en av Nicklasa
rna utanför klubben. Josse hade åkt hem något tidigare så kvar var jag och Fille. Nicklas valde att följa oss till närmsta McDonalds (saviour of the week). Royal cheese och chokladmilkshake mitt i natten, kan inte bli myck
et godare än så. Eftersom vägen var lång och krokig för oss småflickor följde Nicklas oss hela vägen till hotellen. Jag hade fått skavsår på ena foten och satsade på att gå barfota en bit - stupid. Jag fick en miniglasbit under foten och var dum nog att riva av den ovanpå min andra fot. Fick ett litet blödande hål som souvernir. Klockan var nu lite efter 5 så sängen var ett enda stort, mjukt moln.
15/8
Vid en tio vaknade jag något piggare än de tidigare dagarna. Kikade på internet medan jag inväntade Fille och Josses ankomst. Vi gav oss av på jakt efter N&N'sen men det gav ingen belöning. Vi väntade på deras hotell som bestämt men inga nicklasar fanns där. Istället mötte vi en annan svensk kille i vår ålder som var riktigt trevlig. Satt och pratade med honom ett tag tills vi insåg att vi kunde ge upp. På vägen tillbaka köpte jag milkshake och förundrades över spökhusets onda demonstatyer.
Vi badade i poolen som vanligt, och precis som innan så t
og vi oss en powernap på rummet innan vi än en gång gav oss ut på stan vid en halv åtta. Dagen till ära åt vi på en sjörövarrestaurang med svensk meny. När man steg innanför portarna ringde inkastaren i en gammaldags klocka och skrek något i sjörövarstil. Efter många om och men fick vi in våran mat som var allt annat än tillfredställande. Men tack vare inkastaren, servitören och kocken som blygsamt flirtade med oss ifrån köket så åkte det mesta ner.

Lite lätt illamående gick vi vidare för att få tillverkat halsband. En man skrev skickligt våra namn i ståltråd och hans assistent satte dem på kedjor. Fint! På vägen där ifrån hittade vi äntligen våra gamlingar! Med hjälp av sina superrullatorer hade de tagit sig till grabbarna bus där de satt och pimpalde sprit med två norska guttar. Vi slog oss ner och blev självklart bjudna på både det ena och andra. Den ena norsken var hemskt jobbig att behöva vara trevlig mot. Och självklart hamnade jag mitt emellan dem. BLÄ! Efter ett bra tag lyckades jag få en plats tillsammans med våra gamlingar och mina söta vänner istället vilk
et höjde stämningen lite. Vi satt och pratade länge om allt och inget.
Efter ett tag tog vi oss till Orange där vi nu börjat bli hemvana. Vi shakade runt ett tag tills vi insåg att det var en kupp i görningen. Det kom fram att en av våra Nicklasar hade blivit anklagad för att tro att han ägde oss tre och att så kunde det faktiskt inte hålla på. Och sakta men säkert såg vi hur dömande blickar och viskningar smög runt bland crewmänniskorna. Var vi så pass popul
ära då alltså? Nice :P. Medan allt detta framkom hittade Fillon en trevlig skånepåg som en av våra oldies kände. Fast han var i lite mer passande ålder. Jag och Josse testade movesen och mitt rumpshake beundrades ;). Mystiskt nog närmade sig det killar från alla håll, dom smög sakta upp bakom en. Det blev för skrämmande tillslut så vi smet där ifrån. Innan vi tog oss hem lyckades jag för andra gången få en uppstudsande glasbit på benet som lämnade en blodig repa. Kul. Vi hittade våran nyfunne vän från N&N'sens hotell sittandes utanför så honom pratade vi lite med.
Natten gick mot sitt slut så vi travade hemmåt och sov lika sött som alltid.
16/8


Så var det dags. Att flyga till platser jag inte varit förr har jag varit med om ett par gånger nu men detta är första gången jag gör det på egen hand. Klockan var runt 3 och regnet börjad
e lugna sig när jag blev avsläppt på Säve flygplats. Sprang igenom det sista duggandet och rätt in i kön. Lite lätt bekymrad över vad som ska visas när ringde jag mamma för vägledning - biljett och möjligen passet var det viktigaste. Jaha. Väl framme vid disken hos den trevlige mannen lämnade jag fram min specialbiljett. En cockpitplats var serverad åt fröken, jo det blir så om man råkar känna rätt personer. Mannen bakom disken var förvirrad men väldigt impad över detta. Efter viss överläggning hamnade jag ändå i kön till passkontrollen. Av någon underlig anledning alltid lika nervöst, fast värst är ändå metalldetektorkontrollen! Stel som en vandrande pinne tog jag mig igenom de två väggarna som möjligen kunde hitta en undangömd nagelsax eller ännu värre en nagelfil! (tjejer är mest utsatta eller?) . Klarade mig igenom fint! Sen var det bara till att vänta. Och vänta. Och vänta. Med några få svenska kronor köpte jag mig en sandwich och en cocacola. En timme försent satt jag i vilket fall på planet. Kom undan cockpitplatsen (ja, så kul är det inte efter ett par gånger) och placerades i kabinen precis lagom vid en tv. Skönt. Så var det bara att dega för ett tag.Få timmar senare stog jag på bulgarisk mark. Dags för passkontroll igen. Myllrade av bleka resenärer som väntade på sin tur. Skickade ett mess till Fille och Josse för att försöka få kontakt. Och vilken lycka, de stog bara en liten bit bakom mig! Tillsammans gick vi med valpögon förbi den allvarlige passvakten och hoppades att alla väskor fanns med till landet.
Efter många om och men kom jag med rätt buss till mitt hotell. Jag bodde på Royal central medan Fille och Josse huserade på hotell Ballaton. Lobbyn hade kunnat höra till en bo
rdell i sitt rosaröda sken men var faktiskt ganska fin. Rummet däremot luktade fukt och urk. Aircondition fanns det i varjefall så några sömnlösa nätter kunde jag nog komma undan. Om man bortser från jätteklubben på andra sidan gatan som spelade trancemusik dygnet runt...Klockan var nu runt elva och magen kurrade efter mat. Efter en del klurande hittade mina två medresenärer mig och mitt hotell så att vi alla kunde gå ut och möta vårt hem en vecka framåt!
Vi började med maten. En bit ner på Flowerstreet fann vi den italienska restaurangen Felice. Pizza verkade vara det säkraste kortet och är man hungrig ska man inte chansa har jag lärt mig! Nyfikna på nattlivet strosade vi runt en stund, ganska snabbt hittade två ryssar oss. En av dem stirrade sig blind på mig under större delen av tiden vi spenderade med dom medan den andra underhöll de två andra damerna. Tråkigt nog var engelskan svår för min nye beundrare men kompisen var schysst nog att översätta hans komplimanger, till exempel - your smile is like an sunrise! eehm.. Whatever! På baren Viking drack vi våra första drinkar, jag fick i mig en något stark piña colada, uh!
Off we went och med varsin bacardi försökte vi hitta till HC andersen. På vägen dit såg vi en fröken försöka smeka upp en kille i våran ålder på andra sidan gatan - ögon stora som tefat? - nåväl, han tog inte emot erbjudandet men tack vare våra förvånade blickar hittade de oss istället. Det visade sig att de kom i från Danmark, spelade fotboll på hög nivå och var prec
is i vår ålder. Mark och något hette dom. Vi gjorde dem följe till mcdonalds. Vi strövade ner mot havet och kom på att vi skulle bada. Medan jag funderade på stora hajar som med all säkerhet skulle äta upp mig så lovade mark att rädda mig om något började äta på mitt ben - jamen då var väl allt lugnt... eller? Blev slutligen i buren och islängd. Schysst. Fillon och jojs hamnde i plurret dom med och där i stod vi och huttrade ett tag.Efter att ha fått dusha varmt och satt på oss nya kläder hamnade vi ute på stan igen. Den andra dansken stannade hemma eftersom hans förkylning tog knäcken på honom men mark följde tappert med oss damer. Träffade på en hallick som vi av någon anledning misstog för en tysk turist... Blev bjudna på drinkar av ett par trevliga göteborgare och lagom till solen började gå upp gick vi hem. Vid en halv sju låg jag i min säng, solen sken bakom gardinerna och trancemusiken hade dött ut. Sov som en sten!
12/7
Runt 09.00 vaknade jag upp i mitt för stunden iskalla rum. Halsen kändes som om någon rivit runt med ett sandpapper, hostan ville inte ge upp, huvudet kändes ihopknycklat, näsan
ville inte andas, och febern nådde nya höjder. Urk helt enkelt.Tog mig ner till hotellets restaurang för att äta frukost. Hittade mjölk och chokladflingor vilket brukar passa mig alldeles utmärkt, fast framförallt om inte mjölken är tjock och flingorna smakar allt annat än choklad. Hittade tillslut Fille och josse. Krongligt värre när man inte känner till staden. Hittade ett par tomma solstolar där vi i lugn och ro kunde fundera över dagens evenemang. På vägen till deras hotell köpte vi färsk frukt, hallon, vattenmelon och körsbär i plastglas. Gottis! Poolen såg inbjudande ut när man kände sig som en uppsvullen svettig boll så i for vi. Vi fick tag i både en boll och en
madrass vilket genast väckte upp de små liven inom oss. De andra hotellgästerna fick snarast uppleva tre 18åringar förvandlas till 8åringar igen. Vi imponerade med våra kullerbyttor, snurrar i luften, volter, och kanonkulor. Vi besteg en hal platå genom lite samarbete och Felicia förvandlades till en säl...Efter att ha vilat oss och bytt om något så hyrde vi en av de många cykelbilarna. Spännande minst sagt. Vi kollade upp våra shoppingmöjligheter. Mitt inne i virrvaret lyckades en partyraggare hitta oss. Det visade sig att han hörde till Grabbarna Bus och scandinavian partycrew. Hans charm fick oss att köpa biljetter till alla tre festerna veckan hade att
erbjuda. Beachparty, Ladies night och Foamparty. Dagens lunch gick till McDonalds och deras Royal cheese för min del. Jag lyckades hitta ett par sköna surfershorts lagom tills vi gick hem för att göra oss i ordning inför kvällen.Restaurangen La Perla fick vi höra skulle vara bra. Det var minst sagt meckigt att hitta dit och när vi väl kom fram var det fullt ös... hm, man ska kanske satsa på att äta tidigare? Två drinkar, en tonfisksallad och ett par köttbitar senare tog vi oss därifrån. Tröttheten tog snabbt över och det blev en tidig kväll vilket var riktigt skönt för en som gick runt med en världsförkylning.
13/7
Vaknade först vid halv tio vilket var skönt. Även idag var det freezing inne på r
ummet. Inte mådde varken hals, huvud eller näsa nåt bättre heller för den delen. Fick kämpa mig fram till de andras hotell. Väl där bestämde vi oss för att hyra en elbil. Körde helt enkelt på sightseeing. Med livet som insats tog vi oss i vilket fall runt. Felicia lekte racingförare och dängde rätt in i en stillastående lastbil hehe. Nåväl, jag ska inte säga nåt, jag vågade knappt röra pedalen. Köpte frukt igen för att kompensera den uteblivna frukosten. Vi vandrade runt på stan en stund för att sedan återvända till poolområdet på Ballaton.För att orka med kvällen events tog vi oss en stödvila på rummet, jag hamnade nere på den rosa luftmadrassen på golvet. Eftersom deras minirum saknade aircondition vaknade vi alla med en viss febrig känsla. De tre små svettiga grisarna flög rätt och slätt ner i poolen igen. Josefin fi
ck läsa om Graaf och hennes förhållande med Jorma för oss innan det var dags för att bege sig till mitt, något svalare, hotellrum. Här höll vi till när det var för varmt för att sminka sig någon annanstans.
Eftersom det var beachparty på schemat var en hawaiikrans nödvändig! Vi blev serverade mat och tveksamma blå drinkar i plastglas och så stod vi där handfallna och hade ingen stans att ta vägen. Det var då min arm blev uppfångad av en stor kille som erbjöd oss att stå vid samma bord som han och hans kompis. Visst, självklart! Så hade vi då hittat Nicklasarna. Yepp, båda hette nicklas, var runt 30 snåret, spelade am
erikans fotboll, var ursrungligen skåningar, visste inte alls varför de valde att åka till
Bulgarien - speciellt inte efter att de insett att stället är packat med ungdomar. Vi hade riktigt trevligt ihop och samtalet rullade på. Champagnen flödade tillsammans med blå, plastglasdrinkar. Fillon hittade idioten - mer behöver inte sägas.Efter ett tag blev vi alla eskorterade till klubben Orange. Här lyckades jag lämnas ensam uppe på podiumet - shit också. Enda sättet att bli hittad igen insåg jag var att stå kvar. Ett rumpshake för mkt senare hittade jag Josse och luften utanför. "David
Beckham" siktades och snart hittade vi någon att prata med en stund. Jag hade "Britneyseyes" vilket automatiskt gjorde Josse till e
n microfon och en fotboll. Hon skulle ju hur som hellst vara en väldigt söt microfon eller fotboll även om jag tvekar på att microfriss skulle passa henne...För att trösta våra trötta fötter lyxade vi till det och åkte taxi hem. Gött!
Sov lika sött som alltid.
14/8
Någonstans långt borta hördes en nyckel gå in i en dörr... Ett dörrhandtag åkte ner och i mitt stilla sinne insåg jag att samma dörrhandtag befann sig bara 2 meter ifrån min säng. Yr
vaken vrider jag mig om och ser en vilsen tant i vita kläder och rufsigt hår titta på mig genom dörrspringan. I samma sekund mumlade hon något jag antar var förlåt och drämde igen dörren. Till min lycka insåg jag att kylan och febern gjort sitt för att jag skulle ligga under så mycket täcke som möjligt - phu! Tråkigt nog befann sig huvudet mitt i samma tunga läge som förut och allt var precis lika olidligt som innan. Till min fasa insåg jag att vattnet i kylskåpet hade frusit till is under nattens gång vilket bara förvärrade mitt redan dåliga humör.Strövade iväg till Ballaton för våra dagliga poolbesök. Idag var inte sämre. Det visade sig att vi hade hittat kompisar som hemskt gärna betygsatte våra allt annat än graciösa vattentrix. Tröttheten tog snabbt över så det stekheta rummet fick agera sovsäck. Idag sov vi länge, länge. Kurrande magar väckte oss och vi hamnade ganska fort på en restaurang där vi inte varit förr. Till min lycka fanns det Rökt lax toast på menyn. Vi fick vänta länge på våra smörgåsar vilket fick snålvattnet att röra på sig om möjligt ännu snabbare. Toasten var precis så god som jag hoppades - yummi! Fröknarnas clubsandwiches var dessvärre något av en besvikelse.
Nästa steg var shopping. Fröken kröken hittade ett sött linne medan de andra införskaffade sig chicka skor. Ikväll var det ladies night på schemat vilket innebar vissa klädeskrav ansåg vi. Väl hemma i
mitt något svalare rum fixade vi oss iordning inför kvällen.
Väl vid Grabbarna Bus drinkade vi lite medan vi väntade på att bli eskorterade till Orange. Här blev killarna inskickade till en utomhusbar medan vi tjejer bjöds på champagne av pojkar utan tröjjor. Mycket oanständigt... Vi fick också äran att se manliga crewmembers strippa framme på podiumet - ehum. När det väl var dags för att ge grabbarna tillträdelse in till klubben och oss tjejer var vi redan uppe i varv. Natten flöt på som tidigare kvällar ända tills jag insåg att jag var grymt hungrig. Vi hittade en av Nicklasa
rna utanför klubben. Josse hade åkt hem något tidigare så kvar var jag och Fille. Nicklas valde att följa oss till närmsta McDonalds (saviour of the week). Royal cheese och chokladmilkshake mitt i natten, kan inte bli myck
et godare än så. Eftersom vägen var lång och krokig för oss småflickor följde Nicklas oss hela vägen till hotellen. Jag hade fått skavsår på ena foten och satsade på att gå barfota en bit - stupid. Jag fick en miniglasbit under foten och var dum nog att riva av den ovanpå min andra fot. Fick ett litet blödande hål som souvernir. Klockan var nu lite efter 5 så sängen var ett enda stort, mjukt moln.15/8

Vid en tio vaknade jag något piggare än de tidigare dagarna. Kikade på internet medan jag inväntade Fille och Josses ankomst. Vi gav oss av på jakt efter N&N'sen men det gav ingen belöning. Vi väntade på deras hotell som bestämt men inga nicklasar fanns där. Istället mötte vi en annan svensk kille i vår ålder som var riktigt trevlig. Satt och pratade med honom ett tag tills vi insåg att vi kunde ge upp. På vägen tillbaka köpte jag milkshake och förundrades över spökhusets onda demonstatyer.
Vi badade i poolen som vanligt, och precis som innan så t
og vi oss en powernap på rummet innan vi än en gång gav oss ut på stan vid en halv åtta. Dagen till ära åt vi på en sjörövarrestaurang med svensk meny. När man steg innanför portarna ringde inkastaren i en gammaldags klocka och skrek något i sjörövarstil. Efter många om och men fick vi in våran mat som var allt annat än tillfredställande. Men tack vare inkastaren, servitören och kocken som blygsamt flirtade med oss ifrån köket så åkte det mesta ner.
Lite lätt illamående gick vi vidare för att få tillverkat halsband. En man skrev skickligt våra namn i ståltråd och hans assistent satte dem på kedjor. Fint! På vägen där ifrån hittade vi äntligen våra gamlingar! Med hjälp av sina superrullatorer hade de tagit sig till grabbarna bus där de satt och pimpalde sprit med två norska guttar. Vi slog oss ner och blev självklart bjudna på både det ena och andra. Den ena norsken var hemskt jobbig att behöva vara trevlig mot. Och självklart hamnade jag mitt emellan dem. BLÄ! Efter ett bra tag lyckades jag få en plats tillsammans med våra gamlingar och mina söta vänner istället vilk
et höjde stämningen lite. Vi satt och pratade länge om allt och inget.Efter ett tag tog vi oss till Orange där vi nu börjat bli hemvana. Vi shakade runt ett tag tills vi insåg att det var en kupp i görningen. Det kom fram att en av våra Nicklasar hade blivit anklagad för att tro att han ägde oss tre och att så kunde det faktiskt inte hålla på. Och sakta men säkert såg vi hur dömande blickar och viskningar smög runt bland crewmänniskorna. Var vi så pass popul
ära då alltså? Nice :P. Medan allt detta framkom hittade Fillon en trevlig skånepåg som en av våra oldies kände. Fast han var i lite mer passande ålder. Jag och Josse testade movesen och mitt rumpshake beundrades ;). Mystiskt nog närmade sig det killar från alla håll, dom smög sakta upp bakom en. Det blev för skrämmande tillslut så vi smet där ifrån. Innan vi tog oss hem lyckades jag för andra gången få en uppstudsande glasbit på benet som lämnade en blodig repa. Kul. Vi hittade våran nyfunne vän från N&N'sens hotell sittandes utanför så honom pratade vi lite med.Natten gick mot sitt slut så vi travade hemmåt och sov lika sött som alltid.
16/8
Trots att jag hade hittat lappar att hänga upp på dörren för att motverka ett lika abrupt uppvaknade som när städtanten kom in så hände nästan samma sak igen. Fast denna gången bankade det på dörren. Utanför stod Fille och Jojs färdiga och klara för en dag i Burgas. Jaha ja. På med kläder och in i en taxi. Vi fick en riktigt trevlig chafför som var hemskt pratglad även om hans engelska var lite sådär. Vi fick veta det mesta om hans nuvarande liv och om hur det fungerade i Bulgarien. Vi fick höra om flickvänner och maffiosos. Mitt huvud var tungt som bly så jag passade på att vila det mot den gula taxibilens fönster. Utanför for vinodlingar och solrosfält förbi. Det var riktigt fint faktiskt, helt annorlunda mot vad jag trodde att landet såg ut!


Väl framme i staden bestämde vi en uppplockningstid och strosade iväg ner för gatan. Felicia hittade snabbt ett par heta solglasögon och vi kunde fortsätta vår vandring in och ut i affärer. Dessvärre var det varmt och svettigt så vi tog oss så snabbt vi kunde till en restaurang som verkade bra. Här åt jag min första Shopskasallad vilket var supergott. Vi satt och degade ett tag tills tiden började rinna ut och vi fick dra oss tillbaka. På vägen norpade jag åt mig ett jättesött linne. I taxibilen visade det sig att taxichaffören såg oss som riktiga bundisar och vi fick se hela tjocka fotoalbummet. Där var flickvännen, släktingar, vänner, fester och annat trevligt med. Haha..
Vi bad honom att köra oss allihop till Ballaton där vi sov en stund innan vi drog iväg till allsmäktiga McDonalds. Här var det katastrofalt nog slut på både coca cola och milkshake! Istället fick vi varsin lightcola vilket bara smakar blä. Ursh.
V
i tog oss hem till mig där vi gjorde oss iordning inför kvällen på Lazur. Medan jag stod i dushen så knackade på dörren. Utanför stog det ett par yra tyskar som presenterade sig som våra nya grannar. jahaja.. För att underlätta för våra redan ömma fötter tog vi oss med taxi till Lazur. Här var det minst sagt packat. Efter ett par drinkar tog vi oss ut till poolområdet och slog oss ner vid ett par bord. Här fick vi snart sällskap av ett par danskar som pratade på med oss. Helt ifrån ingenstans dök det upp en människa som satte fast handklovar på Felicia och den ena dansken (HÖH!). För att de skulle komma lös var de tvungna att strula :S. Shiit. Men wtf, lets take a walk on the wild side! Sagt och gjort helt enkelt. Efter ett tag hittade Filles nyfunna sällskap oss och vi fyllde ut vårat bord med 3 skåningar. I baren var det freedrinks vilket var helt okej med oss. Jag och josse flydde fältet för ett tag och blev överrumplade av hur många sliskar det fanns på ett o
ch samma ställe. Vi bestämde oss för att hitta på en nödlösning - FRANSKA! Vi lekte alltså fransyskor varje gång det dök upp någon som hörde till slisklistan.
Men så dök våran överman upp... Mannen som precis hade flyttat, med den fina adressen... mannen med ögonbrynen! Vi fick ge upp våra franskaförsök eftersom det visade sig att han kunde språket utan och innan och han vägrade ge upp. Mungiporna röck misstänksamt på oss medan han förklarade hur det låg till. Höhöhö.. Mycket roligt :D!
Vi fick efter ett tag ett mess från the old guys. Dom satt utanför Lazur på en restaurang i väntan på att vi skulle komma och säga hej. Vi sprang snabbt dit och snackade en stund innan det var dags att dra sig hemåt igen.
Vaknade så sent som 10 igen. Insåg att jag fortfarande inte hade någon transfer till flygplatsen fixad så det första jag fick göra var att ringa till dem på Ving. När det hela hade löst sig gick jag vidare till Ballaton. På vägen fick jag köpa med mig frukost. Min lyxmåltid bestod av e
n créme fylld croissant, en kinderäggbar, juice och en frukt. Croissanten smakade urk men kinderäggsgodisen var delikat frukost!
När jag kom fram till poolen låg Fille på massagebordet. Josse förklarade att det snarare var en mardröm än en njutning att bli knådad som en lerklump. Hm. Förståeligt... När hon kom stapplande tillbaka hade vi införskaffat oss lite chips att runda av frukosten med. Vi badade precis som alla andra dagar och lekte idag med en volleyboll tillsammans med ett par danska grabbar.
Vi gick ut på ännu en shoppingrunda men utforskade nu
strandvägen. Här hittade Felicia sina beloved Fendikopior och Josse en väska. En het, hetare, hetast ferrari stod parkerad precis utanför en av affärerna och den smygfotade vi lite snyggt. Vi tog oss till HC Andersen för att äta lunch. En riktigt festmåltid blev det när alla var hungriga - shopskasallad, vitlöksbröd, pizza, nachos, tzatsiki och goda fruktshejkar - nice!
På vägen därifrån bestämde vi oss för att pimpa våra kroppar lite. Varsin hennatatuering! Felicia pyntade med La dolce vita medan jag och Jojs gullade oss med hjärtan och pojkvännens namn :P.
Vi skildes åt på vägen hem så att de andra kunde få med sig kläder och smink hem till mig. Väl hemma somnade jag som en sten tills dom kom
och bankade på dörren. Vi gjorde oss iordning innan vi drog iväg till Grabbarna Bus för fjärde gången. Idag var det Foamparty så vi slängde på oss bikinisarna under våra enkla kläder. Hawaiikransen fic
k följa med ikväll igen.
Vi blev uppplockade med bussar och vi hamnade med partyganget minst sagt. Lite halvudda låtar som jag inte minns ett ord av sjöng vi med i och blev mycket uppskattade av sällskapet :). Vi hamnade slutligen på Aquapark där vi mötte skåningarna igen. När väl skummet kom igång försvann vi alla in i havet av människor, tårna var i riskzonen och balansen var obefintlig - men skummiga var vi :). På tre voltade vi ner i poolen. Sådär fortsatte kvällen, upp och ner i poolen, ut och in i skumm
et. Ni vi alla frös ganska ordentligen tog vi första bästa taxi hem igen. Den varma dushen var en frälsning. Hade kunnat stanna där resten av kvällen men vi hade bestämt oss för att ta oss till Orange och fortsätta våran sista kväll in action.
På vägen dit fick vi äntligen tag i Nicklasarna, dom satt på en kareokerestaurang alldeles i närheten. När vi väl kom dit insåg vi att vi hade kört slut på allt bränsle och därför var grymt hungriga. Jag fortsatte med min nyfunna favoritsallad Shopska medan de andra festade på något köttigt. Vi satt där ett bra tag och lyssnade på skärande musik, åt god mat och samtalade med våra rullatorbundna buddies. Tillslut hade klockan sprungit iväg så vi fick börja dra oss om vi skulle hinna med någon fest alls mer. Ett ganska ledsamt farväl följde men vi lovade att försöka se nån av deras matcher framöver. :).
När vi kom fram till Orange shakade vi det sista vi hade kvar att erbjuda innan vi tog oss i kragen och gick hem därifrån för sista gången det här året...
V
i tog oss hem till mig där vi gjorde oss iordning inför kvällen på Lazur. Medan jag stod i dushen så knackade på dörren. Utanför stog det ett par yra tyskar som presenterade sig som våra nya grannar. jahaja.. För att underlätta för våra redan ömma fötter tog vi oss med taxi till Lazur. Här var det minst sagt packat. Efter ett par drinkar tog vi oss ut till poolområdet och slog oss ner vid ett par bord. Här fick vi snart sällskap av ett par danskar som pratade på med oss. Helt ifrån ingenstans dök det upp en människa som satte fast handklovar på Felicia och den ena dansken (HÖH!). För att de skulle komma lös var de tvungna att strula :S. Shiit. Men wtf, lets take a walk on the wild side! Sagt och gjort helt enkelt. Efter ett tag hittade Filles nyfunna sällskap oss och vi fyllde ut vårat bord med 3 skåningar. I baren var det freedrinks vilket var helt okej med oss. Jag och josse flydde fältet för ett tag och blev överrumplade av hur många sliskar det fanns på ett o
ch samma ställe. Vi bestämde oss för att hitta på en nödlösning - FRANSKA! Vi lekte alltså fransyskor varje gång det dök upp någon som hörde till slisklistan.Men så dök våran överman upp... Mannen som precis hade flyttat, med den fina adressen... mannen med ögonbrynen! Vi fick ge upp våra franskaförsök eftersom det visade sig att han kunde språket utan och innan och han vägrade ge upp. Mungiporna röck misstänksamt på oss medan han förklarade hur det låg till. Höhöhö.. Mycket roligt :D!
Vi fick efter ett tag ett mess från the old guys. Dom satt utanför Lazur på en restaurang i väntan på att vi skulle komma och säga hej. Vi sprang snabbt dit och snackade en stund innan det var dags att dra sig hemåt igen.
Vaknade så sent som 10 igen. Insåg att jag fortfarande inte hade någon transfer till flygplatsen fixad så det första jag fick göra var att ringa till dem på Ving. När det hela hade löst sig gick jag vidare till Ballaton. På vägen fick jag köpa med mig frukost. Min lyxmåltid bestod av e
n créme fylld croissant, en kinderäggbar, juice och en frukt. Croissanten smakade urk men kinderäggsgodisen var delikat frukost!När jag kom fram till poolen låg Fille på massagebordet. Josse förklarade att det snarare var en mardröm än en njutning att bli knådad som en lerklump. Hm. Förståeligt... När hon kom stapplande tillbaka hade vi införskaffat oss lite chips att runda av frukosten med. Vi badade precis som alla andra dagar och lekte idag med en volleyboll tillsammans med ett par danska grabbar.
Vi gick ut på ännu en shoppingrunda men utforskade nu
strandvägen. Här hittade Felicia sina beloved Fendikopior och Josse en väska. En het, hetare, hetast ferrari stod parkerad precis utanför en av affärerna och den smygfotade vi lite snyggt. Vi tog oss till HC Andersen för att äta lunch. En riktigt festmåltid blev det när alla var hungriga - shopskasallad, vitlöksbröd, pizza, nachos, tzatsiki och goda fruktshejkar - nice!På vägen därifrån bestämde vi oss för att pimpa våra kroppar lite. Varsin hennatatuering! Felicia pyntade med La dolce vita medan jag och Jojs gullade oss med hjärtan och pojkvännens namn :P.
Vi skildes åt på vägen hem så att de andra kunde få med sig kläder och smink hem till mig. Väl hemma somnade jag som en sten tills dom kom
och bankade på dörren. Vi gjorde oss iordning innan vi drog iväg till Grabbarna Bus för fjärde gången. Idag var det Foamparty så vi slängde på oss bikinisarna under våra enkla kläder. Hawaiikransen fic
k följa med ikväll igen.Vi blev uppplockade med bussar och vi hamnade med partyganget minst sagt. Lite halvudda låtar som jag inte minns ett ord av sjöng vi med i och blev mycket uppskattade av sällskapet :). Vi hamnade slutligen på Aquapark där vi mötte skåningarna igen. När väl skummet kom igång försvann vi alla in i havet av människor, tårna var i riskzonen och balansen var obefintlig - men skummiga var vi :). På tre voltade vi ner i poolen. Sådär fortsatte kvällen, upp och ner i poolen, ut och in i skumm
et. Ni vi alla frös ganska ordentligen tog vi första bästa taxi hem igen. Den varma dushen var en frälsning. Hade kunnat stanna där resten av kvällen men vi hade bestämt oss för att ta oss till Orange och fortsätta våran sista kväll in action.På vägen dit fick vi äntligen tag i Nicklasarna, dom satt på en kareokerestaurang alldeles i närheten. När vi väl kom dit insåg vi att vi hade kört slut på allt bränsle och därför var grymt hungriga. Jag fortsatte med min nyfunna favoritsallad Shopska medan de andra festade på något köttigt. Vi satt där ett bra tag och lyssnade på skärande musik, åt god mat och samtalade med våra rullatorbundna buddies. Tillslut hade klockan sprungit iväg så vi fick börja dra oss om vi skulle hinna med någon fest alls mer. Ett ganska ledsamt farväl följde men vi lovade att försöka se nån av deras matcher framöver. :).
När vi kom fram till Orange shakade vi det sista vi hade kvar att erbjuda innan vi tog oss i kragen och gick hem därifrån för sista gången det här året...






















